Puh!

Storskärm i Oslo centrum, uppladdning med avdankade Björn Rosenström, fullt av svenskar (några fulla, andra mindre fulla). Knappt två timmar senare har Henke kvitterat till 2-2. Denna gång kan vi inte kalla det mirakel, som vi gjorde för två år sedan. Det hade ju trots allt ordnat sig ändå. Men det var ett psykologiskt mål. England lyckas inte heller denna gång besegra oss och vi är på rätt köl. Den andra halvleken ger hopp inför framtiden. En framtid som inte ligger alls långt borta. På lördag är det dags för åttondel mot värdlandet. Inte lätt, men allt är möjligt.
Nu ska det bli skönt att slappna av i sömnen.

Go Sweden!